MADE är scenkonstfestivalen som med sitt fyra dagar långa program fyller NprrlandsOperans hus med just music, art, dance, etcetera. Temat för årets festival är Från själens smedja vilket ska ge utrymme för artister som på olika sätt ifrågasätter sitt konstnärsskap och livet i och kring det.
På plats för fjärde året är WISP (Women In Swedish Performing arts eller What Is Stha Problem?!) som varje dag bjuder in till lunchsamtal på den björklövsprunkande planen utanför operahuset.
Rubrikerna Introduction, Construction, Deconstruction, Reconstruction pryder trästockarna vi bjuds att slå oss ned på och det är kring dessa ord samtalen ska kretsa.
Onsdagens samtal – Introduction –genomförs i form av ett Open Space, mötesformen som WISP ofta använder sig av, där orden och åsikterna haglar tätt kring frågorna vad vi behöver göra, vad vi behöver rasera och hur vi förhåller oss till vårt skapande i och i utkanten av de strukturer som finns.
Torsdagen tar steget vidare och Mia Westin från WISP leder en panel på ringlande stigar som kommer att kreta kring rum – konstnärliga, kreativa, maktdominerade, konstruerade och skapande. Medborgarinflytande, fina och fula kulturrum och maktaspekter i dessa såväl som stadens och de offentliga rummen är några av ämnena som berörs.
Efter samtalet letar jag upp musikproducenten för MADE tillika den som startat WISP Umeå, Elin Hellrönn, för ett kort samtal i den av ljudkonst knastrande baren på operan.
Elin är förutom ovan nämna även musiker i det dansanta punkrockbandet The Bombettes, som snart släpper sin debutplatta, samt projektledare för Musik Direkt Umeå som nästa vecka reser till Uddevalla och riksfestivalen där.
- What Is Stha Problem?
Det finns såklart olika problem, på många olika plan men ett som blivit tydlig och som WISP aktivt jobbar med är att det finns brist på mötesplatser. Att få jobba med sina svagheter, de som kan finnas inombords, och att få utrymme att arbeta inåt i gruppen med dessa tycker jag är viktigt. Vi har till exempel startat en scenkonstcirkel där vi tillsammans ser scenkonst och sedan diskuterar denna, att få prata om scenkonst utifrån liknande ingångar är viktigt för oss där. Utåt så arbetar WISP mer konkret med frågan What Is Stha Problem?! och fokuserar till exempel på bemötande och rådande strukturer och gemom olika aktioner.
- Aktioner, hur kan dessa se ut och har ni några sådana på gång?
Det kan handla om att göra något så enkelt som att ha likadana tröjor på sig och bara finnas i publiken under en föreställning, att ta plats som de vi är och utifrån det vi gör. Vi har planer på att genomföra något sådant redan nu under MADE och även leka vidare med Construction, Deconstruction, Reconstruction genom att bygga med Lego och ha ett speakers corner där du kan intervjua dig själv och ge dig själv välbehövliga ryggdunkar.
- Samtalet på Operaplan återkom till föränderliga och flexibla rum och hur en arkitektur kan se ut för att tillgängliggöra och skapa förändring i konstens rum. Hur ser du på dessa föränderliga rum kopplat till jämställdhet?
Rummet behöver ju inte vara ett fysiskt rum utan ett ställe där samtalet kan ta plats. WISP är ett exempel på ett sådant med våra forum för diskussion både fysiskt och på nätet. De fysiska rummen har betydelse men det är svårt att bygga bort rum, vissa förutsättningar är kanske fasta men det är och bör vara de människor som vistas i rummen som också ska vara dessa.
- Att jobba politiskt och förändrande har under senare år tagit nya vändningar och det känns som om utrymmet att arbeta med detta är stort – allt från plakatfeminism till mer subtil eller konstnärlig aktivism. Vilket är ditt favoritförändringsmedel?
Jag gillar att förändra genom att vara smart. Jag har alltid varit politiskt aktiv men känner att jag inte är så intresserad av att arbeta på det traditionella sättet längre. Jag tycker om när det går att nästla sig in i folks medvetande på olika sätt – där de är. Ett exempel är när WISP förra året körde runt i Umeå i en golfbil och tog med det plats och öppnade för reaktioner. Ett annat är när det hölls sumobrottning precis utanför NorrlandsOperans entré så att besökare fick trixa sig förbi för att komma fram – det i kombination med tydlig information om vad WISP handlar om blev väldigt effektfullt.
Vidare berättar Elin om vikten att se den makt en som producent eller projektledare har, att verka där en står gör skillnad. I arbetet med Musik Direkt har hon möjlighet att utforma arbetet och festivalen i princip som hon vill och ser det som en fantastisk möjlighet och ett stort ansvar – något som kanske många personer i maktpositioner saknar insikt kring.
- Avslutningsvis, ge mig ett uppmuntrande exempel.
MADE! Vi är brillianta när det kommer till att intresset och perspektiven kring både jämställdhet och teori ständigt finns närvarande. Det är underbart att få arbeta på ett sätt som är så genomarbetat och där teorin alltid finns närvarande och hjälper till att skapa en ifrågasättande, kreativ och konstnärligt stark festival.
Ja, vad ska jag säga, hon säger det ju så bra, jag är upplyft och glad att få vara på MADE, det är i sanning en fantastisk festival och utan att de skriver någon på näsan finns perspektiv kring samhälleliga strukturer närvarande och låter konsten vara det den är – fantastisk – i ett sammanhang som väcker både inspirationen och frågorna.
Läs mer om MADE på www.m-a-d-e.se och om WISP på www.wisp.se
