lördag 27 mars 2010

Yrkesroll/Jämställdhet: Intervju med Nina Bondeson

Först ut i vår serie med kortintervjuer om den konstnärliga yrkesrollen och jämställdhet är Nina Bondesson.

Nina Bondeson, "Självporträtt som Poly Commota"
Finns som utstkrift på tyg ca 1,5 x 2 m.


- Hur försörjer du dig som konstnär? (beskriv din konstnärliga yrkesroll; utställningar, olika uppdrag, undervisning, stipendier m.m. Är du egenföretagare?)


Ja, alla de sakerna: utställningar, uppdrag, undervisning, stipendier och mm.

- Finns det skillnader i kvinnlig och manlig konst?

Jag tar för givet att ens livserfarenheter sätter sina spår i det man gör. Men jag är osäker på om kvinnliga och manliga erfarenheter per automatik följer vårt sätt att bestämma kön och genus?


- Reflekterar du själv över om ett konstverk är gjort av en man eller kvinna?

Sällan. Jag är intresserad av vad folk har att berätta. Oavsett kön. Antingen gör de det på ett sätt som fångar mitt intresse eller så gör de det inte. Oavsett kön.

-Upplever du att din egen konst påverkas av din könstillhörighet?

Den påverkas av det jag erfar. Eftersom jag har varit kvinna hela mitt liv så antar jag att det jag gör i konsten påverkas av det. Men när jag arbetar i ateljén, i det heta, skapande ögonblicket, så skiter jag i om jag är man eller kvinna. Eller hund, för den delen. Jag vill komma åt något, och jag sorterar det inte där och då.
Nina Bondeson, "Omgivningens inflytande II"
Litografi ca 60 x 80 cm

- Om du undervisar i konst: funderar du över om du förmedlar ett jämställt konstseende? Om du tänker på det – hur tar detta sig uttryck?

Jag undervisar på ett annorlunda sätt än de manliga lärare jag själv haft. De talade aldrig om sina tillkortakommanden i konsten. Som om de aldrig behövt kämpa och tvivla och tveka. Jag kände mig ofta dum och dålig. Det vill jag inte att de som jag är lärare för ska känna. Men vad ÄR egentligen ett konstseende? Jag försöker förstå vad konsten är, hur konstvärlden fungerar och hur det påverkar mig. Det är ingen tebjudning precis. Jag har ofta upplevt att svårigheter varit mer kopplade till ekonomi än till kön. Nu är t ex diskussioner om just jämställdhet vad gäller manligt/kvinnligt rätt vanliga. Men synen på konstnärerna i samhället är späckad av oemotsagda fördomar och den förhandenvarande kulturpolitiken har en nyliberal slagsida som vår kvinnliga kulturminister inte verkar ha några som helst problem med.

- Har du upplevt att du särbehandlats i din yrkesroll som konstnär – positivt eller negativt – pga av din köns– eller klasstillhörighet eller etnicitet?

Nej. Men på grund av min ålder.

Tack Nina!
se mer av Ninas konst
och ännu mer av Nina

1 kommentar:

U T sa...

Jag instämmer i det Nina säger. Det handlar ofta mer om klasstillhörighet, d v s de ekonomiska förutsättningarna man har. Jag som själv delar in världen i människor och inte i kön vill själv bli behandlad som människa i första hand.
Jag kan intyga att Nina under min studentperiod var en av de få lärare som verkligen inspirerade mig och som inte bad om ursäkt för vare sig det ena eller andra. Vad Nina förmedlat till mig genom åren är en arbetsglädje och en tro på att just berättandet, som jag själv håller på med, är både viktigt och spännande!
Det gäller att inte vika sig för fördomarna även om det är ett tufft jobba att stå emot.