Ett tips från Göteborgs Konstmuseum

Vem går till konsthistorien?

genusperspektiv på konst, kvalitet och karriär

En konstnärs väg till konsthistorien kantas av olika bedömningsinstanser där frågan om kvalitet är central. Men vad innebär kvalitet och vem avgör det?

Välkommen till Göteborgs konstmuseum 9 april, att ta del av nya forskningsrön och debatt om genusperspektiv på konst, kvalitet och kvinnors karriärvägar.

Dagen inleds med att Andrea Kollnitz, fil dr i konstvetenskap, Stockholms universitet, och Eva Zetterman, fil dr i konstvetenskap, Karlstads universitet, presenterar resultaten av forskningsprojektet Genus och region. Forskningsprojektet Genus och region har undersökt fyra svenska museers konstsamlingar. I fokus står representation och regionala skillnader i berättelser om 1900-talets konst.

Därefter följer ett panelsamtal om jämställdhet och om vad genusforskning och feministiska perspektiv kan tillföra konsten. Vi lyfter frågor som varför ser representationen i offentliga konstsamlingar ut som den gör? Hur har olika regionala konsttraditioner påverkat synen på kvalitet? Hur problematiserar museer sina egna kvalitetsbegrepp? Vad skapar olika förutsättningar för kvinnor respektive män att ta sig fram som konstnärer?

Moderator: Gunilla Kindstrand, kulturjournalist

Medverkande i panelen:

Ingemar P Arnesson, chef för Skövde konsthall och konstmuseum

Linda Fagerström, fil dr i konsthistoria, Lunds universitet

Jonathan Habib Engqvist, projektsamordnare, Iaspis, Konstnärsnämnden

Annica Karlsson Rixon, fotograf och genusforskare

Kajsa Widegren, fil dr genusvetenskap, Göteborgs universitet

Tid: 9 april kl 14-16

Plats: Göteborgs konstmuseum, hörsalen

Seminariet är gratis men entré till museet kostar 40 kr (årsbiljett till museet).

Arrangör: Nationella sekretariatet för genusforskning i samarbete med Göteborgs konstmuseum.

Kontaktperson: Inga-Bodil Ekselius, informatör, inga-bodil.ekselius@genus.gu.se

Länk till projektbeskrivning av forskningsprojektet Genus och region: http://www.malmo.se/Medborgare/Kultur--noje/Konst--design/Malmo-Konstmuseum/Samlingen/Forskning/Genus-och-region-mer-info.html

I samband med seminariet kan du också se en utställning som utgår från Göteborgs konstmuseums del i projektet Genus och region.
Länk till Göteborgs konstmuseum: http://www.konstmuseum.goteborg.se/

ETT SAMTAL OM MAKT, BILDNING OCH KUNSKAP, lördag den 5:e mars

Med utgångspunkt i en problematisering av begreppen bildning och kunskap bjuder Aktivering Jämställdhet, Textival och Skup Palet in till en föreläsning, paneldiskussion och workshop. Under dagen utforskas frågor rörande vem som har tillgång till bildning, hur bildning kan ses som kodad och om hur kunskap produceras. Hur förhåller sig bildning och kunskap till begrepp som makt, kön, etnicitet och klass?

MEDVERKANDE:

MOA MATILDA SAHLIN [koreograf]

ANNA VIOLA HALLBERG [konstnär]

DAVID SOLBERGER [lärare/projektledare]

Moderator: Anja Vikingson

PROGRAM:

17.00-17.45 Presentation av WISP (Women In Swedish Performing arts eller What Is Stha Problem?), Moa Matilda Sahlin

18.00-19.00 Paneldiskussion: MOA MATILDA SAHLIN, ANNA VIOLA HALLBERG OCH DAVID SOLBERGER

19.00-21.00 Workshop, mingel och buffé.

Workshopen arrangeras av Textival som en del av deras projekt Bildningskomplexet. Den genomförs med utgångspunkt från samtalet och utgår från idéer och tankar om Bildning, okunskap och känslan av att inte förstå. Till detta knyts de medverkandes egna erfarenheter och en specialutformad enkät. Workshopen genomförs med sex personer åt gången.

Resultatet från workshopen kommer sammanställas till ett separat textverk och diskuteras den 26 mars på Pustervik Lagerhuset under Textivals arrangemang. För garanterad plats på workshopen maila maja@textival.se. Se även: www.textival.se/bildningskomplexet

Kvällen bjuder även ett performance av Tina Carlsson samt konst av Jenny Krumlinde. Tiden är 17:00 och platsen är Hey It's Enrico Palazzo, Sockerbruket 20-22, Klippan, Göteborg. Kostnaden är 100 kr. Anmälan sker till camilla.ohlson@kro.se.

Könets roll i konstvärlden

Lördag 29 - 30 januari kl. 12-16 anordnar sektionen på Konstnärshuset i Stockholm i samarbete med KRO/KIF och ABF ett samtalsforum om betydelsen av kön i konstvärlden. Utgångspunkten är att det finns en ojämställdhet och diskussionen förs kring hur man som konstnär upplever det. Frågan som ställs är "Har könet haft betydelse för din livsberättelse som konstnär?"

Föreläsare är Annika Olsson, lektor i genusvetenskap vid Stockholms universitet och programansvarig för regeringsuppdraget Jämi, jämställdhetsintegrering i staten, 2008–2010

Avhandling om "flickor" och konst

De tre konstnärerna Maria Lindberg, Helene Billgren och Anna Maria Ekstrand, kom under 90-talet att benämnas som "flickkonstnärer". Läraren och forskaren Kajsa Widegren (institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs Universitet) undersöker detta fenomen närmre i sin avhandling, som hon förra veckan disputerade med. I sin avhandling undersöker hon konstellationen "flicka" och vad det har för innebörd, och frågeställningarna rör kön, ålder och sexualitet. Här utmanas stereotypa föreställningar om flickor, och författaren utforskar vidare hur metaforen "flickrummet" förflyttar fokus från konstnärerna och deras skapande.

Mer går att läsa här.

Berthe Morisot - den bortglömda impressionisten

Kathryn Hughes, skribent för den brittiska tidningen The Telegraph, ställer sig i en artikel frågan hur det för en konstnär som var "större än Monet, Renoir och Pissarro" kunde ta så lång tid att bli erkänd för sin genialitet.

Det impressionistiska manifestet innefattade en slags förpliktelse till verkligheten. Medan Renoir målar sällskapsdamer, kretsar Morisots bildvärld kring det domestiska. Därför, menar Hughes, ratades hon också av kritikerna på grund av sin "trivialitet" i motivval. Detta känns kanske igen som ett inte helt främmande öde för kvinnliga konstnärer genom historien. Läs gärna hela artikeln här och kommentera!

rapport från föreläsningsdagen i måndags

Lisa Lindén föreläser

Annika Hellström föreläser

I måndags ägde vår föreläsnings- och nätverksdagen "... men är det inte redan jämställt ? rum. Dryga tjugotalet intresserade åhörde de två föreläsarna och deltog i gruppdiskussionerna kring vad jämställdhetsbegreppet innebar för deltagarna och hur man skulle kunna få igång ett aktivt nätverk för jämställdhet inom konsten i Västra Götalands regionen.

Lisa Lindén (genusvetare m.m.) föreläste om begreppen genus, kön och jämställdhet: Vad betyder begreppen i teoretisk och praktisk perspektiv och hur hör de ihop? Utifrån scenkonstbranschen delade hon med sig av några erfarenheter. Lisa Lindén är fil.mag i genusvetenskap och har arbetat med genus- och jämställdhetsrelaterade frågor sedan 2001. 

På eftermiddagen föreläste Annika Hellström (film- och tvproducent) om Nätverket Doris (för jämställdhet inom filmbranschen). Annika Hellström delade med sig av Doris erfarenheter av jämställdhetsarbete under drygt 10 års tid. Hon föreläste om hur de jobbat nätverkande och om projekt som Dorisfilm (kortfilmsproduktion utifrån ett manifest) och Doris i Skolan (medvetandegör pedagoger om det manliga seendet och hur avsändaren påverkar berättandet i film/tv.). Annika Hellström visade även kortfilmer.

Aktivering Jämställdhet planerar återkommande nätverksdagar till våren.

Intervju med Hans Öjmyr

Föreningen Genus i museer vill verka för att tillämpa ett genusperspektiv på muséernas verksamhet. Det tycker vi låter bra men vad innebär det egentligen? Vi har ställt några frågor till Hans Öjmyr, utställningschef på Stadsmuseet i Stockholm och som är ordförande i föreningen Genus i museer.

Hej Hans,

Vår första fråga är: Vad är problemet? 

- Många museisamlingar är insamlade utifrån ett ganska mansdominerat perspektiv. Manliga näringar är överrepresenterade, fotografier av namngivna män och anonyma kvinnor, klassificeringar som utgår från manliga normer, endast manliga konstverk i ett museum mm. Idag är det viktigt att försöka parera äldre tiders insamling och bearbetande av samlingar och kunskap så att historien presenteras ur ett mer genusmedvetet perspektiv.

Hur ser er handlingsplan ut?

- Stadsmuseet har ingen direkt handlingsplan för detta. Jag tror heller inte att så många museer har det. Däremot börjar ett genustänk bli ganska allmänt accepterat. Det är inte längre provocerande att vända på perspektiven.

Kan du ge exempel på några lyckade utställningar där genusperspektivet har tillämpats?

- Nationalmuseums Se upp från ca 2004, King, queer, queen på Armémuseum, eller just nu Könad sprit på Vin & sprithistoriska museet.

Hur ser framtidens muséer ut om ni får bestämma?

- Både ett ökat genusmedvetande när det gäller utställningar och program och bättre jämställdhet bland personalen. Från att ha varit ett mansdominerat yrke är museiintendenten nu oftast en kvinna.
Det är svårt att enbart lyfta fram ett genusperspektiv utan att även ta upp klass, social tillhörighet etc. Utvecklingen går nog mot en integrering av de olika begreppen. Verksamheten kommer att innebära större deltagande från besökarna och olika communities/intressegrupper. Liksom i annan media vill människor visa upp sig lika mycket som de vill titta på andra i museerna. En önskvärd utveckling vore också att besökarna blev mer blandade. Generellt sätt är män (särskilt yngre), invandrare och nysvenskar underrepresenterade grupper.

Intervju utförd av Holger Eriksson och Camilla Johansson

Intervju med Hendrik Zeitler

Vi har gjort en kort intervju med konstnären och galleri Box ordförande Hendrik Zeitler. Han har fått svara på tre frågor rörande genus och jämställdhet.

Jag skulle säga att det är förhållandevis få män jämfört med kvinnor som involverar sig för genusfrågor. Du har ju läst några poäng genusvetenskap och jag misstänker att du var en av få killar på kursen. Varför tror du att det är så och hur ska man få fler män att intressera sig för jämställdhet?

- Eftersom genusfrågor ofta handlar om områden/frågeställningar där kvinnor diskrimineras är det tyvärr få män som engagerar sig, även om män skulle vinna på det. Tvärtom finns det ju påfallande många män som förnekar att det finns någon könsmaktsordning och ser inte hur denna genomsyrar alla våra liv. Det blir ofta först när man ständigt blir påmind om sitt biologiska kön (hudfärg, sexuell läggning osv) att man märker att det är en faktor. Många män tror nog att samhället är ”könsneutralt”. Det är nog redan grundskolornas uppgift att uppmärksamma folk om att det finns en könsmaktsordning och vad som kan göras för att bli kvitt den.

Kvinnor har sedan ett tag tillbaka tagit sig in på flera mansdominerade områden. Tror du att vi kommer få se fler män som barnmorskor och förskolelärare i framtiden? Och hur ser du på dagens mansroll? Är den kanske mer cementerad eftersom mannen betraktas som norm i samhället?

- Det brukar sägas att lönerna/statusen sjunker när flera kvinnor tar sig in i ett yrkesområde och att lönerna stiger/yrkesbenämningarna ändras/blir mer tekniska/akademiska när män tar sig in i yrkesområden. Klassiska kvinnoyrken är ju förskolepedagog, kostekonom, undersköterska och liknande, yrken med både låg lön, låg status och ofta ingen stor karriärsmöjlighet. Dessutom är de ofta förknippade med vård/omsorg, uppgifter som man anser kvinnor ska anta sig i hemmet gratis, som anses som kvinnans ”naturliga intressen”, ofta entoniga, utslitande sådana. Mäns ”tekniska färdigheter” är däremot alltid en bonus – ingen förväntar sig av en man som jobbar heltid att han ska snickra/reparera bilen hemma medan en kvinna som inte städar/tar hand om barnen hemma (dvs i mycket större utsträckning än mannen) anses som ”dålig kvinna”. Det är nog få män som är intresserade att ta sig in i kvinnoyrken med låg lön och status, men de finns nog alltid. Mansrollens cementering går nog i vågor, t ex verkar en avvikande manlighet (t ex ickeheterosexualitet) vara mer accepterad i vissa samhällsområden nuförtiden än förr. Samtidigt verkar det finnas en backlash när man ser på hur kvinnor tilltalas i media/reklam.

Man kan komma åt många problem med hjälp av lagar och regler samt med ökad medvetenhet om jämställdhet. Finns det andra sätt att arbeta med jämställdhet och vad kan jag göra på ett personligt plan.

- Ett grundproblem är ju ofta att kön överhuvudtaget nämns/blir en faktor. Att det måste påpekas att ett band är ett ”tjejband”, att det är ”kvinnofotboll” (medan ”fotboll” automatiskt utövas av män), att fråga vilket kön ett nyfött barn har (samt att detta måste markeras med klädfärg, val av inredning i barnrum, val av leksaker). Att ifrågasätta om könet på personer verkligen är relevant att nämna (som ofta endast är fallet vid reproduktion, samt för att påpeka maktförhållanden) är nog en bra början. Även där kan skolan vara en bra förebild.

Modernt!

Modernas nye konstchef Daniel Birnbaum verkar vara ett välsvarvat basebollträ i jämställdhetsdebatten. Det första beslut han tog som chef var att utse Ann-Sofi Noring (som jobbat på Moderna i några år) till chef nr2. Dessutom är det påfallande många kvinnliga konstnärer som kommer att medverka på det kommande utställningarna. Läs mer om allt detta på utropstecknet som länken ligger dold bakom !.

... men är det inte redan jämställt?

Det blir föreläsnings- och nätverksdag i Göteborg måndagen den 29 november!

Med syfte att starta upp ett aktivt nätverk som arbetar för jämställdhet inom konsten tar vi oss en titt på vad som görs i angränsande kultursektorer som film (för att dra lärdom av deras erfarenheter), försöker vi definiera jämställdhetsbegreppet för deltagarna - och diskuterar varför jämställdhetsarbete behövs.

Föreläsare blir genusvetare Lisa Lindén och filmproducent Annika Hellström. För mer information och anmälan se här

Läs vår intervju med Annika Hellström

Uppskjuten föreläsnings- och nätverksdag

Föreläsnings- och nätverksdagen i Lagerhuset, som var planerad till den 20 oktober, kommer att äga rum senare i höst istället. Vi återkommmer med mer information!

Moderna feministiska strategier!

Lördagen den 23:e oktober är alla som vill varmt välkomna till Moderna Muséet i Stockholm (de är alla för övrigt alla andra dagar också, utom måndag naturligtvis). Då kan man delta i ett seminarium som går under namnet "HELDAG OM FEMINISTISKA STRATEGIER OCH METODER".
Medverkande är bl.a. Tiina Rosenberg, Annica Karlsson Rixon och Föreningen JA!

Välkomna på föreläsnings-och nätverksdag!

20 oktober blir det föreläsnings- och nätverksdag i Lagerhuset. Där tänker vi att försöka definiera jämställdhetsbegreppet, se vad som görs i angränsande kultursektorer som film, och diskutera varför jämställdhetsarbete behövs. Syftet med seminariet är att följa upp och fortsätta påbörjat arbete under Open Space som vi anordnade på Göteborgs Konstmuseum i våras - och att skapa ett aktivt nätverk.  Föreläsare är Annika Hellström från Doris/Dorisfilm (här kan ni läsa intervju med henne) och Hendrik Zeitler (konstnär och ordförande Galleri Box).

läs mer
anmäl dig

Pinkbat

När man loggat ut från Facebook kan man lägga ner lite tid på Nationella Sekretariatet för Genusforskning. Där kan man bland annat läsa om hurvida Batman kan vara rosa och att genusforskare i Norge blivit till komiskt stoff!

Jämställd tro?

Det är inte bara i konstvärlden man kan göra jämställdhetsförbättringar. I magasinet People no2 (obs: s.56-59)kan man läsa om den traditionella synen på manlig och kvinnlig tro. New ageflummig häxa eller filosoferande naturromantiker?

Göteborgs Feminist Film Festival

Hösten närmar sig med stormsteg. Way out west fanns länge där i horisonten som något att se fram emot och hålla sig fast i som en sista anhalt på sommaren. Nu är den förbi och vi blickar framåt för att se vad den Göteborgska kulturkalendern har att erbjuda. Något att skriva upp i kalendern är Göteborgs Feminist Film Festival. Den första av sitt slag. Det är en fullspäckad filmhelg att se fram emot som går av stapeln den 3-5 september.

Konceptet för festivalen bygger på att att skapa utrymme för den film som inte visas på de stora biograferna. En festival skapad av, för och med dagens oetablerade feministiska filmarbetare, som arrangörerna själva formulerar det. Ett femtiotal filmer kommer att visas fördelade på lokalerna kring Järntorget: Folkets hus, Kvinnofolk högskolan och bike-in-bio vid Röda Sten. Mer info hittar ni HÄR.

Biljetter kommer finnas att köpa i foajén på Folkets Hus och där kommer även festivalen invigas med pompa och ståt fredagen den 3:e september 17.00. Kvällen avslutas på Pustervik med filmdebatt och sedan är det bara att inta plats lördag förmiddag och se film i dagarna två!

rättviseförmedlingen på facebook

Letar du kanske efter en manlig genusvetare eller en kvinnlig trollkarl? Rättviseförmedlingen hjälper projekt, företag och medier att hitta alternativ ifrån underrepresenterade grupper. Rättviseförmedlingen finns också på facebook!

Se på film? Gör Bechdel-testet

Bechdel-testet är en formel som undersöker filmer utifrån tre frågeställningar

1). Om det finns mer än en namngiven kvinna med i filmen.
2). Om dessa kvinnor pratar med varandra...
3). ...och om något annat än män.

Läs mer om bechdel testet (inte många filmer som klara testet!)
eller se ett clip om testet på you tube om du inte orkar läsa...

Jag så nyligen en tecknad barnfilm (Det regnar köttbullar) - och den klarade inte en enda av frågeställningarna. Intressant att ha i åtanke vad barnen får se, eller hur? Däremot klarar Tim Burton's Alice i Underlandet testet - här kan du läsa vad den feministiska bloggen Gender across borders skriver om filmen.

Yrkesroll/Jämställdhet: Intervju med Susann Brännström

För vår serie med kortintervjuer om den konstnärliga yrkesrollen och jämställdhet träffar jag Susann Brännström och det blir ett samtal som kretsar kring vikten av representativitet och förebilder.

"Stage of fear" © Susann Brännström

- Hur skulle du vilja beskriva din yrkesroll som konstnär?

Jag avslutade min utbildning på Konsthögskolan i Stockholm 1982 och har sedan dess arbetat heltid som konstnär och med konstutbildning.

- Har du upplevt att du särbehandlats i din yrkesroll som konstnär – positivt eller negativt – pga. av din köns–, klasstillhörighet eller etnicitet?

Precis som de flesta bemöts jag utifrån min ålder, klasstillhörighet, etniska bakgrund och mitt genus. På grund av min klasstillhörighet och etniska bakgrund har jag troligtvis behandlats positivt i många sammanhang.

Som vikarierande rektor för Konsthögskolan Valand i Göteborg upplevde jag att det bland mina medarbetare, både män och kvinnor, fanns svårigheter att acceptera ett starkt och självständigt ledarskap hos en kvinna jämfört med ett starkt och självständigt ledarskap hos en man. Mitt genus kunde orsaka ifrågasättande av min person och prestation. Däremot har jag under de tjugo år jag arbetat med konstutbildningar alltid upplevt att eleverna varit positiva till mitt sätt att leda. Så på samma arbetsplats har jag mött både positiv och negativ särbehandling.

Under min egen tid som studerande på Konsthögskola fanns det få kvinnliga förebilder, professorerna var män och de gav de manliga studenterna mer kvalificerad uppmärksamhet.

- Hur kom du in på konst?

Jag bestämde mig tidigt för att ägna mig åt konst. Mina föräldrar umgicks mycket med konstnärer och författare som t.ex. författaren Ann Smith och konstnären Elis Eriksson. De blev mina förebilder.

- Hur står det till med jämställdheten på konstscenen anser du?

Jag efterfrågar framförallt en större bredd och representativitet när det gäller utställningar och inköp till statliga och kommunala institutioner. En mer jämställd och jämlik resursfördelning. Mångfald skapar dynamik och det är lika viktigt inom konsten som överallt annars i samhället.

"Niklas" © Susann Brännström

- Vilka strategier kan användas för att förbättra situationen?

Det krävs mer transparenta processer kring urvalsförfarande och kvalitetsarbete. Det är inte kunskap om jämställdhets – och jämlikhetsproblematiken som saknas. Det finns ambitioner men de följs inte alltid upp i verksamheterna. Problemen har varit på bordet länge och borde vara tillräckligt diskuterade vid det här laget för att kunna åtgärdas.

- Vad innebär konstnärlig kvalitet för dig?

Jag vet inte om det går att definiera konstnärlig kvalitet. Är det ens möjlighet att värdera kvalitet i konst? Däremot är det viktigt med en kvalitativ strategi i urvalsprocesser. Representativitet t.ex. bör värderas som en kvalitet.

Bra samtidskonst kommunicerar det som det avser att kommunicera. Konst är ett språk och när ett verk kommunicerar det som avsändaren avser så är språket bra. Om jag som betraktare sedan tycker om det som verket kommunicerar handlar inte om det är bra eller dåligt utan om min smak. Smak präglas av rådande normer och samhällsklimat i kombination med personliga referenser som social och kulturell bakgrund.

- Kan man ställa ett sådant krav på representativitet även på den kommersiella / privatfinansierade konstscenen?

Av kvalitetsskäl vore det önskvärt om även den privatfinansierade scenen visade upp en större mångfald.

- Ser du dig själv som feminist?

Feminist är inget man är för att man säger det eller benämns så av andra. Att vara eller inte vara feminist handlar om vad man gör.

Tack Susann!

Se mer om Susann här.

konst för folket

I augusti lanserar IKEA Ikea Art Event II. Denna gång är upplagorna obegränsade. Konstnärerna är Jens Fänge, Niklas Seglevi, Roger Andersson, Roger Metto och Helene Billgren. Enligt Martin Wickström, som är en av de som förelagit konstnärer för projektet,(text i Elle Interiör maj 2010) var det en delikat uppgift att hitta verk av hög konstnärlig kvalitet som kan fungera över hela världen. Wickström är nöjd med resultatet även om det är "lite skevt genusmässigt" (Elle Interiör igen)...

Undran; är konst av kvinnliga konstnärer i Sverige så pass provocerande att de inte kan fungera i arabvärlden och USA? För det kan väl inte vara så att Wickström menar att kvinnornas konst inte håller tillräckligt hög kvalitet?

Gissa vilken konstnärs verk som blir det billigaste?
Ja, just det. Helene Billgrens tavla kommer att kosta 300 kr.